Nu när jag vart från stallet i snart en vecka (!!!) så börjar man få lite abstinens och vara riktigt taggad på att sätta igång igen, men det får vänta tills nästa vecka. Divan är i alla fall en fit for fight snart 25 åring! 

♥ I augusti börjades hon sättas igång ordentligt efter ett 4 veckors skrittschema, där underlaget var varierat och även om hon skulle skrittas för hand eller uppsuttet, samt på korta eller långa tyglar och hur länge. Det var en väldigt bra start och bra uppbyggnad.

♥ Sen kom då september, hon stallades in plötsligt och det blev pannkaka. Hon fick kolik, det var några jobbiga dagar men sedan återhämtade hon sig snabbt! En positiv sak med koliken var att vi "hittade" en riktigt bra veterinär, gillar henne skarpt! Hon är super! 

♥ Tandläkarbesök - Divans första riktiga ordentliga tandläkarbesök på länge, annars har det bara vart snabb checkar och lite enkla korrigeringar. Nu var det dags för en ordentlig check! Hon hade super fina tänder, inga äckliga styngflugelarver och bra tandkött osv. Dock var en del av en tand bort som gjort den vas och givit henne ett sår i kinden. Men tanden fixades snabbt och hon reds på hackamore några dagar, och såret är troligtvist läkt nu.

♥ Byte av hovslagare. Divan tycker stora män är lite opålitliga och läskiga, samt så har hon stora problem med sina bakhovar i och med att hon har shivering. Så eftersom vår hovslagare funkar bra med Divan i så många år har vi kört på det. Man litar ju på att sin hovslagare är experten. Nu var det inte så i detta fall. Så nu har vi bytt hovslagare, då Divans ena hov var "sne" vinklad eller vad man ska säga (eller den är fortfarande, de kommer ta ett tag att få den bra) och hon har alltid haft rätt långa hovar trots att hon vart nyverkad. Så nu har vi alltså en ny hovis, som var jätte duktig med Divan och tog den tid som de behövdes. Nu har hon mycket kortare hovar än tidigare vilket blev lite konstigt för henne de första dagarna, samt så hittade han en hovböld på vänster bak, som hon inte haft ont av dock. Så nu är den det stora projektet var dag, då man måste göra rent hålet noga tills det läkt igen. Men annars känns det toppen med en BRA hovslagare. Ska bli kul att vara med nästa gång själv och höra vad han säger. 

♥ I helgen förhoppningsvis skulle Divans ägare gå på täckes jakt efter att jag skickat lite förslag. Varje år är det alltid något som behöver uppdateras i täckesgarderoben inför hösten, i år var det ett nytt stalltäcke + ett övergångstäcke på 100 g med helhals som stod på listan. Annars har hon bra täcken faktiskt! Dock har alla stalltäcken gått sönder på något underligt sätt, hon måste rullat sönder dem typ.. Knäpp häst. 

♥ I slutet av den här månaden (när jag fått min första lön hehe) så ska Divans foderstat ändras i princip helt! SJÄLVKLART vääääääldigt, väääääldigt långsamt och försiktigt. Vi har vart i kontakt med en foderrådgivare som kollat på analysen på det ensilage vi har i stallet och fått veta hur Divan rids, att hon är rätt känslig för olika foder osv. Och vi fick jätte bra hjälp, och vill nu testa en foderstat de rekommenderar. Den skiljer sig otroligt mycket ifrån det hon får nu, så det blir spännande att se hur det blir! Ska skriva mer senare när allt är helt i ordning, jag och Divans ägare håller på och tänker/klurar lite på hur det ska läggas upp. 

Det var väl det som skett nu inför hösten, nu är det bara att vänta lite till och sedan ska hon rakas igen för pälsen växer som aldrig förr. Men annars är det bara att rida på nu, bygga muskler, ha roligt och göra det som känns bäst för oss! 

 

 

Igår fick Divan löshoppas som sagt, jätte kul tycker gamla tanten som drar iväg i rejser fart och tycker livet är underbart samtidigt som hon undrar varför vi är så dumma och har så låga hinder haha. Hon är för härlig!

Det gick i alla fall jätte bra, en gång glömde hon dock lyfta på ett bakben när hon hoppade så och kraschade lite, gick inte omkull utan snubblade på hindret och var nära på att gå omkull, men det verkade gå bra ändå. Inte halt och inga synliga skador! Lite kul såg det dock ut när man kollade på filmen i efterhand på hur osmart hon är, hon glömde verkligen lyfta på ena bakbenet när resten av henne hoppar iväg haha!

Halllllå! Igår efter alla ärenden på stan + introduktionen som förskolevikarie var jag helt slut. Var grymt trött så låg bara i sängen och stirrade, frågade Alwa om hon kunde mocka och fixa allt åt Divan, men i stället peppade hon mig så jag blev genast lite piggare och tog mig i kragen och cyklade till stallet. Mockade, gjorde foder och fixade Divan lite snabbt så red vi ut en sväng, barbacka med hackamore med Alwa och Pelle som sällskap som vanligt nästan! Lika mysigt som vanligt också. :) Var hemma till fem, så de var en snabb tur i stallet. Vilket var så skönt, att inte komma hem seeeeeent. 

 

På kvällen åkte jag och Jakob till Maja för pizza-middag, Maja bor nämligen precis ovanför stans bästa pizzeria haha! Vilket verkligen var passande när maten hemma inte föll i smaken. ;) Linnea kom även förbi en sväng för att kolla hur Maja har det. En riktigt härlig torsdagskväll alltså, så härligt med underbara vänner! 

 

Idag har jag hitills läst på lite om en viss "sak", behöver förbereda mig ordentligt inför nästa vecka! Känns som att man går i skolan igen och ska plugga inför ett prov eller redovisning haha. Men det ska bli spännande! Men nu ska jag allt äta frukost, för att sedan fixa blogginlägg innan jag tar mig ner på stan och sedan vidare till stallet! 

 

Ha det fint! 

 

Godmorgon! Igår jobbade jag först på morgon + förmiddagen, sen efter lunch skyndade jag mig till vovven för att ta en promenad med honom, det var riktigt mysigt. Så fint väder! Fick reda på kvällen sen att de var sista gången jag behövde gå med honom, skönt fast ändå lite tråkigt. Men nu kan jag jobba alla dagar det behövs utan att behöva tacka nej eller be om att vi ska ta en paus. 

Sedan cyklade jag iaf direkt till stallet, veterinären var på besök idag igen och skulle kolla Divans tänder. Det gick toppen! Hon hade fantastiskt fina tänder för att vara 24 år gammal och det ända var att en tand hade gått sönder lite och gjort den biten som var kvar väldigt vass vilket lett till att hon fått ett djupt sår i kinden, pluttan! Men det kommer läka jätte snabbt nu när den vassa tanden är nerslipad, så nu blir det hackamore på några dagar, vilket inte är några som helst problem! 

Idag väntar introduktion på jobb nr 2 för min del så ska fixa i ordning mig nu innan det är dags att ge sig av!

Vi traskade runt på okända stigar i skogen, hittade lite klätterbackar och avslutade med en sväng på stubben. Divan var jätte glad, lite väl snäll mot Pelle dessutom haha, hennes värsta fiende i vanliga fall. 

Igår var det årspremiär av ridning på stubbåkern för vår del, hur underbart?!? Dessutom hängde Alwa på och fotade igen, så roligt. :D Hon tar så himla fina bilder!! 

 

Divan var mycket finare än vad jag kände då jag hela tiden får rida såååå mycket, aldrig någon vila typ. Så då känns det kämpigt hela tiden, men vissa stunder, speciellt i slutet när vi galopperade samlat kände jag att hon var riktigt härlig, bra tryck i galoppen och super fin! 

 

Hon är så himla positiv nu! Spetsade öron hela tiden och är så himla glad och pigg. Underbart! Dessutom fick vi svar på blodprovet hon tog för någon vecka sen idag, och hon har inte sjukdomen som misstänktes! Ska skriva mer om den senare. Och på onsdag kommer veterinären igen för att göra en ordentlig tandkoll, härligt! 

 

• Divan är livrädd för fölen/unghästarna, spelar ingen roll vilken hage dem går i utan hon vet att det är just dem och hon får "panik". Hon beter sig inte så mot några andra hästar som går i hagar. Nu går fölen i hagen längst vägen, vilket gör att man får tänka igenom innan man rider eller går förbi, för om det är där blir det ingen rolig stund.
  
  
• När Divan är på sitt gosigaste humör vill hon verkligen inte bli borstad, utan då ska man enbart stå och klappa och klia henne i ansiktet haha. Borstar man ändå typ på halsen så lägger hon sig huvud innan för min arm mot min kropp sen ryker hon till med huvudet så att min arm åker med, för att visa "Nej matte, inte borsta, här ska handen vara och klia på mig!" Hon är för go! 
  
  
• Hon är expert på att sprida ut ensilage i hela boxen vilket gör att hon sen inte vill äta det när de blivit smutsigt... SUCK! Hon har fått äta ur ett slowfeedning nät under förra vintern men 1. det är väldigt jobbigt att fylla i. 2. Det är inte så bra att hon står och ryker med huvudet. Så nu testar vi utan ett tag och ja, det går inte bra haha! Så snart får det nog tas fram igen om ingen annan lösning hittas.
  
  
• Hon har en gammal senskada som hon fått artros av vilket gör att hon är triangelmärkt, hon har shivering, har damm/pollen astma, känsliga blodkärl i nosen vilket gör att hon blöder näsblod när hon andas för hårt, hon gör knorrande ljud lite då och då. Har på äldredar en känslig mage och som plus på det så lutar det mot att hon har PPID, vi får svar på blodproven denna vecka! 
  
  
• Divan hatade att få pussar på sin mule förut, sen lärde jag henne "puss" på kommando, och nu pussas hon mer än gärna om hon ser en möjlighet att kunna få lite godis haha. Pussar på allt och alla som kommer och hälsar om hon är godissugen! 

Äntligen har jag skaffat ett urmysigt och snyggt ländtäcke i ull till Divan inför hösten! Vi har mest använt oss av ett som är fleecefodrat + regntätt, vilket är perfekt till uteritterna och när det är kallt på vintern, men för ridhus-passen och de regnfria dagarna under höst och våren så är detta mer perfekt! 

 

Köpte det på Börjes i helgen för enbart 249 kr faktiskt! Det fanns ett ungefär likadant i svart för bara 99 kr?! Men det fanns inte kvar i Divans storlek + att jag ändå helst ville ha ett marinblått. Så jag är jätte nöjd med detta! Hon får det lite som en "frisk från koliken present" haha. Hon blir säkert super glad över det, om inte blir hon väldigt snygg och varm i höst iaf! 

 

 

Startade med att longera en snabbis i paddocken medan Alwa var med och kollade på för att se hur Divisen rörde sig. Hon var väldigt halt samma tisdag som koliken startade, men sen har det vart fullt upp med fokus på att bli bra från koliken och hon har varken vart varm eller svullen i benet så det har vi inte lagt någon energi på. Men innan de var dags att börja rida igen kan det ju vara bra att se hur läget ser ut. Och halt var hon inte, som tur var! Däremot väldigt stel i bogarna så det tog emot lite för henne när hon sprang.

 

Stelhet blir ju då inte bättre av att enbart stå stilla så gjorde i ordning henne och tog på utrustnigen så drog vi ut på en runda med Alwa och Pellson! Vi var ute och skrittade i skogen, över en stubbåker och på en grusväg i ca 40 minuter i regnet. Jätte mysigt! Divan var jätte glad! Sen när vi kom tillbaka till stallet så drog vi in i paddocken och red ca 20 minuter där också, lösgörande skrittövningar för Divans del och lite trav för att känna av henne. Stelheten hade släppte en hel del då, Alwa som såg hur hon rörde sig tyckte att hon såg fin ut! Så troligtvis behöver hon bara lite extra lång värmning nu. 

Avslutade med att massera och stretcha bogarna, borsta och pyssla massor. Avslutade med att Alwa och jag tillsammans gick in i sadelkammaren för att putsa av utrustningen och snacka lite skit, MYS! 

HEEEEEJ!! Jag sitter och knaprar på min sallad jag köpte med mig hem från salladsbaren på ICA. Det har vart några jobbiga, anstängande och långa dagar och jag känner mig helt slut i båda huvud och kropp. Lite kortfattat så slutade Divan äta i tisdags, andra dagen installad, och hon var lite hängig. När jag ridit klart Pelle på kvällen och de som var i stallet hade fodrat så märkte de att Divan inte var så pigg. 

 

Hon har haft förstoppningskolik, och i tisdags var jag och mamma där från och till hela kvällen fram tills halv ett, då vi åkte hem för att sova. Och sen åkte mamma tillbaka vid 03.30 och jag åkte tillbaka vid 06.00. 3 timmars sömn fick jag den natten och självklart var man orolig. Vi hade haft kontakt med veterinären under natten men vi skulle avvakta, få i henne vatten + gå massor med henne. De var ingen kul kväll/natt och jag är glad att mamma kunde vara med mig, för till en början grät jag så mycket då jag var så rädd. Det var hemskt när Divis typ låg ner helt utstärkt och andades tungt. 

 

Under förmiddagen på onsdagen kom både veterinär och Divans ägare ut, så det kändes bra. Divan fick lugnande, tio liter vatten nerslagat i magen, kramplösande, olja osv. Jag var i stallet mellan 06.00-17.00, och sen mellan 20.00-22.00, så otroligt lång dag när man bara sovit tre timmar! Gå en gång i timmen med Divan var det som gällde + hålla koll på hennes allmäntillstånd och om hon drack något osv. 

 

Igår, torsdags när jag kom till stallet hade hon äntligen bajsat lite i boxen så jag behövde bara gå med henne typ 4 gånger då. En gång vid 09, en gång vid 12, en gång vid 15 och en gång vid 17 sen kom mamma till stallet vid 19 och var ute och gick med Divis i 45 minuter. 

 

Idag är hon i princip helt bra igen! Så himla skönt! Jag var där vi nio i morse och gick med henne, lindade benen, betade samt gav henne lite små tussar ensilage och halm i sjukhagen. Och sen var jag tillbaka vid halv två för att släppa ut henne i stora hagen, som hon ska i gå i några timmar nu för att röra på sig mer + äta gräs vilket är det bästa för hennes mage just nu. 

 

Jag är ensam hemma och ska ta ett bad och verkligen bara mysa lite, ta det lugnt och försöka att få kroppen att må lite bättre igen!

 

Hej på er! Precis när jag vaknat imorse fick jag sms från Ällings ägare som sa att hon jobbade hemma idag så att jag inte behövde hämta eller gå med honom, perfekt kände jag haha! Alltså jag gillar att ha honom här på dagarna och gå med honom, men jag kan inte ha med han till stallet. Så det kändes som en lättnad när jag idag hade möjligheten att fritt att åka till stallet och rida när jag ville! 

 

Och jag måste verkligen berätta för er om "dagens-Diva". Hon var hur mysig som helst för det första, vi var ensamma i stallet så hon fick stå lös och hon ville bara gosa, gosa och gosa! Försökte jag borsta henne borrade hon in sitt huvud mellan mig och min arm och drog sedan till så att jag skulle ha handen och kli henne i pannan istället, världens gulligaste Diva! 

 

Sen på ridturen, alltså det gick SÅ bra! Det kommer bli jätte bra det här, med mer styrka och kondis! Vi red ut en sväng först och värmde upp på grusvägen vid allén, och efter framskrittningen så började jag jobba henne lite i skritten. Skänkelvikningar, flytta helt rakt åt sidan, halter, ryggningar, ryggningar upp för liten backe, halvhalter osv. Hon lyssnade toppen bra och efter mycket lösgörande arbete så blev hon jätte mjuk och släppte efter! Självklart inte perfekt, så som jag vill att hon ska vara när hon är helt igång, men perfekt för att vara nu! 

Så vi gick in i paddocken en sväng också, fokuserade på framåtbjudningen och fortsatte det lösgörande arbetet. Tog några intervaller med galopp (väldigt korta, några meter + 3) för att få bakbenen lite kvickare och få henne lite mer vaken. Hon får verkligen stora guldstjärnan idag! 

 

Nytt schabrak hade hon på sig dagen till ära också! Eller "nytt" är det väl, köpt begangnat! 

Fint vardagsschabrak från Hansbo, i typ grå/grön färg. Efter ridningen fick hon massage över ryggen med värmande liniment och hon njöt verkligen! Och så stretchade vi lite innan hon släpptes ut, och jag putsade lädret. 

 

Igår red jag och Divan ut tillsammans med Charlotta och hennes unghäst Jive. Kul med sällskap! Och vet ni vad?! Vi både skrittade, travade och galopperade, i små doser med i alla fall. Divan var såå glad och kändes riktigt fräsch, spetsade öron hela ritten. Vi var ute i ca 30 minuter. 

 

Egentligen skulle vi ju bara skritta sådär 1 1/2 vecka till, men jag har kommit fram till att det inte ger henne så mycket mer nu. Både hennes ägare och medryttare rider henne i alla gångarter så hon är ju igång till en viss nivå och därför är hon redo för att byggas upp på riktigt nu. 

 

Framför allt så behöver hennes kondition och muskler byggas upp. Och för att få konditionen på topp så behöver vi främst kunna rida ut och galoppera. Sen muskel arbetet kommer jag självklart börja med från skritt. Eftersom Divan är en häst som kommer igång bäst i galopp efter framskrittningen samt att galopp sliter mindre än trav så kommer vi gå över till galopp relativt snabbt, och inte nöta så mycket i trav innan hon byggt upp sig lite mer. 

 

Så nu i dagarna ska jag försöka pussla ihop ett nytt träningsschema till Divan, så börjar vi köra på det i stället! Lägger upp det här och visar när det är klart så får ni se! Det tar tid att göra ett schema, då jag är väldigt nogrann och vill att allt ska bli så varierat och bra som möjligt. 

 

Idag är en dag då jag saknar, minns och är rädd för framtiden. Jag hittade nämligen fram en låt som liksom tillhörde "min" första häst, Melissa. Och den har spelats ca 10 gånger idag, vid frukosten, på hästryggen, på cykeln och så nu. När jag hör den så börjar jag känna. Tårarna tränger sig på i ögonen och det bildas en klump i halsen. Men vad känner jag? Om 3 dagar är det 4 år sedan Melissa lämnade jorden, det är inte så att jag tänker på henne varje dag längre. Tiden läker alla sår så att säga.

 

Men jag minns och jag saknar just idag, jag saknar allt vi var. Jag saknar att vara 14 år och att känna att hela världens krestar runt Melissa. Hon har satt djupa avtryck i mitt liv. Hon var väl också anledningen till att jag valde att ta chansen att fortsätta kämpa med Divan.

 

Apropå Divan. Den stora, skruttiga, underbara och tokiga fuxen som nu äger en stor del av mitt hjärta. Hon är 24 år, hon blir inte yngre. Folk säger att man aldrig ska sluta kämpa, aldrig sluta drömma. Men hur lätt är det att skaffa mål och drömmar tillsammans med någon som man vet aldrig kommer, trots hennes envishet, klara av det igen. När de tankarna kommer upp, känns det som att få en stor smäll i ansiktet. Trots det fortsätter jag. Jag gör schemat att följa, planerar och kämpar dag ut och dag in. Hennes saker är alltid rena, benen lindade och man har fått höra många gånger att hon är en av de glansigaste hästarna i stallet. Det är ingen slump som ligger bakom det, det är kärlek. Kärlek från mig. 

 

Nu forsar tårarna ner. Men jag måste fortsätta skriva, måste få rensa min tankar och känslor. Jag har insett hur mycket av hela mig jag lagt ner på dessa två hästar. Som 14 åring var det inte lätt när ens enda betydelse i livet slets i från än. Men jag skulle inte säga att nu, som 19 åring och med andra viktiga huvudpersoner i mitt liv, att det känns lättare. Tanken på dagen Divan lämnar mig, dessutom utan någon att kämpa vidare för, som Melissa gav mig, gör mig rädd.

 

Jag har levt med och för hästar sedan jag var 7 år. Jag har alltid vart den som fäster mig och tror "förevigt" tillsammans med de stora, underbara, djuren. Helhjärtat eller inte alls. Pelle, som är Alwas häst som jag rider just nu då hon är bortrest, fick mig just idag att förstå, att det är verkligen allt eller inget som gäller för mig. Jag kom på mig själv med att hålla honom på avstånd för att jag vet att det bara är över en veckastid och inte alls vara så engagerad som när det gäller Divan. Han fick mig att inse att när Divan lämnar mig, lämnar jag ridsporten och de djur som jag spenderat i princip hela mitt liv med. Jag kommer aldrig kunna vara medryttare eller liknande igen som jag var som yngre. Och egen häst är inget alternativ. 

 

Det är det som gör ont. Att inse att en så stor del av ens liv, och som har vart mitt liv i så många år börjar gå mot sina sista kapitel. Att jag i framtiden kommer släppas ut i ett helt nytt liv, ett liv där ordet häst inte står före tjej.

 Melissas låt hittar ni här. ♥

Nu under sommaren fick Divan en ny hovolja, denna gången testade vi något nytt då den gamla inte givit resultat. Men denna från Effol är verkligen jätte bra!

 

Divan har små sprickor i framhoven och hovarna är oftast torra, men nu har jag använt den här hovoljan ca 5 gånger i veckan i några veckor och jag märker redan resultat. Hovarna är mycket mindre torra och det ser ut som att sprickorna minskat! Så den rekommenderas verkligen!

 

Sedan jag hade storstädning bland ALLA hästsaker i somras så fortsätter jag att vara noga och försöker hålla allt rent och snyggt. För att underlätta vardagen så köpte jag ett läderbalsam i sprayflaska, och det är verkligen något jag tycker alla borde ha! Det är inte alltid man har tid med att rengöra, fetta in och stå och putsa länge på allt läder.

 

Det här läderbalsamet från Prevent - Trikem Sport är perfekt som vardagsputsningsmedel! Försöker putsa sakerna efter varje gång de har används nu, det är mycket roligare när allt är rent och snyggt när det ska användas. Och med läderbalsam i sprayflaska går putsningen betydligt snabbare, lädret blir rent, fint och håller sig mjukt. Verkligen ett stort tips för att underlätta vardagshanteringen av alla träns, sadlar och stövlar.